Solna brandstation

Var på fest på Solna brandstation igår. Fantastiskt mysig stämning för Sandra som fyllde 35! Åk inte brandstång 17 gånger på fyllan, det slutar inte bra! ;)

Slö tjej ab

Fick besök av mina brorsbarns mamma igår, fixade hennes naglar och drack lite vin. Att bli spontant barnledig var uppfriskande och att få hem en bråkig, skrikig och slagig unge är allt ifrån utvilande.

Skjut mig, vill vara i fred.

Mammas trosor

Haft en produktiv dag tack vare min älskade Annie! Kom iväg till min terapeut i tid. Svarade på oändliga frågor om mig själv, vilket är hemskt när man bestämt sig för att vara sanningsenlig. Gick sedan in på veterinärkliniken i Alvik och fick värdefulla tips till Victor, våran Main Coon/bonde kattunge. Åkte hem, sov, vaknade upp till ett städat kök. Nu ligger vi här i soffan jag och mitt älskade barn. Inne som man är i stickningen så märker jag inte att T sätter på sig mina trosor, asgarvar och poserar. Jag har ingen aaaaaning om vart han får allt ifrån! ;)

En helt vanlig kväll

Det har varit en helt vanlig ovanlig kväll. Som vanligt när man har Annie och Helen på besök! Jag skulle vilja påstå att Annie är som ett 14%vol bag-in-box vin i människoform. Man vet liksom aldrig vad som händer in på småtimmarna!

Theodore kommer hem

Min älskade pappa hämtade T på dagis idag, så att jag skulle få sova en stund. Det första mitt älskade barn gör är att gå fram till kylen, öppna den och tar en djup sniff i den:
"Ahhhhh, de luktar baajs.."

Härliga vår…eller?

Nu tänker ni, “Vad vill hon med detta? Våren är juh härlig! Det finns inga men, det finns inga eller och det finns inga varför!”

Men jo, allt det där finns. Jag kan väl påstå att jag inte är ett big fan av våren. Våren hånar en rakt upp i ansiktet. Finns det något annat som är så härlig som att gå ut genom porten på morgonen, solen strålar som välkommande (och stickandes i våra mörkervana ögon) slår mot våra bleka nunor och så den underbara doften av…. bajs… Lukten av tinat bajs som legat där i ett halvår.

Så ja, det finns härligare saker. Jag själv skulle då skrota våren och hoppa direkt till sommaren. Av med kläderna, på med bikinin! Inget gnäll!

Jag har alltså fått ta en isande kall, hal, bajsluktande promenad till dagis idag och nu blir det en dag i soffan med ett par av mina favoritserier.

Trevlig bajs dag!

Im back

Efter mycket om och men (påtryckningar från en viss person) så ska jag nu ta mig tid att börja blogga igen. Tack och lov så har jag mycket att skriva om, för jag är så himla bra på så många saker! ;)

Jag är Lovisa, många känner mig som Lovi, kort och gott. Jag blir 26 år i år men har levt ett liv som en 40 åring. I alla fall så känns det oftast så. Jag är en sån där tjej som är allt ifrån vanlig, oftast “ful i mun” och pratar innan jag tänker. Gärna för högt också. Jag råkar ofta ut för konstiga saker, många gånger för att jag har konstiga vänner. Jag älskar mitt jobb på en zooavdelning i ett större varuhus. Däremot är jag långtidssjukskriven på grund av att jag har “gått in i väggen”. Det är modifierad sanning. Sanningen får komma fram när jag själv vet vad det är som drabbat mig. Jag har min Nakenhund Milo som kom till mig för ett år sedan direkt från mannen som vanvårdade honom. Idag är han en glad familjehund som fått sällskap av min (ursäkta Theodores) Main Coon korsning kattunge Victor (gissa vem som döpte kraken?) och katterna Chipp och Chivas som bor hos oss tillfälligt. Vi är alltså Jourhem åt Kattkommando SYD, en organisation som lever vidare tack vare samhällets generositet. Sen har jag en liten fisktank som jag är superdålig på att ta hand om. Jag arbetar med mitt eget hobbyföretag Loth Design. Jag stansar smycken, tillverkar smycken i lera och pärlor, syr hundkläder och stickar allt från sockor, kuddfodral och hundkläder. Mitt motto har alltid varit “Det jag inte kan, vill jag lära mig”.

Sedan så har vi det faktumet att min son, Theodore 5 år, har en tendens att säga en hel del konstiga saker. Oavsett om han är vaken eller inte. Saker som hamnat på facebook där folk vädjat att jag ska starta en blogg med hans galna hyss. Han är rumsren min son, mer eller mindre. Just nu är han inne i den berömda kiss och bajsåldern där prutt och bajs är det roligaste som finns. Även för mig, även när han hotar att kasta bajs på mig och kallar mig för bajsmamma offentligt.

 

Nog om det seriösa? Låt oss leka oss igenom det här året! Heja heja!